Lathund till bloggläsning

Här kommer en liten lathund till hur jag har tänkt att du kan läsa mitt virrvarr av blogginlägg.

Styrda

• Läromedel i svenskämnet
• IKT i skolan del 1
• “Från text till trailer” del 1
• “Från text till trailer” del 3

Ostyrda

• IKT i skolan del 2
• Litteraturundervisning i grundskolan
• Olweus
• “Från text till trailer” del 2

Jag vet att vissa inlägg överskrider gränsen för antal ord, men jag har försökt att kompensera så att det ska gå någorlunda jämnt ut sammanlagt. Som ni märker finns två ostyrda inlägg som behandlar två från de andra skilda ämnen, och två som är en fortsättning/del av de styrda inläggen. Detta är alltså ytterligare ett försök till att få ner antalet ord.  

"Från text till trailer" del 3

Lektion 3-4: slutreflektion

Nu är tiden med “min” klass slut och jag har fått ha dem själv i två veckor. Jag kommer att få elevernas rapporter och trailers skickade till mig av min llu-are samt komma tillbaka till skolan i början av vårterminen för att vara med och betygsätta och således få ett avslut på hela arbetsområdet. Det jag kan utvärdera i dagsläget är därför de enskilda lektionerna och arbetsupplägget i sin helhet, samt min egen förmåga.

Jag vill börja med att säga att det har varit fantastiskt roligt att se eleverna spinna iväg all världens väg med tankar om hur de ska göra för att förvandla idé till realitet. Jag tror att deras arbete med först en tankekarta och sedan ett manus tillät dem lite tid att verkligen införliva hur de skulle göra för att driva projektet framåt. De flesta sprang inte iväg direkt och började filma, utan bearbetade texten och lade sedan upp arbetet efter eget schema. Däremot var ett fåtal grupper så ivriga att börja filma att de negligerade att göra ett färdigt manus innan de började spela in. Dessa grupper har nu fastnat lite i sin tankegång; de har skrivit manus till halva trailern och sedan spelat in, och nu vet de inte riktigt hur de ska ta sig vidare. En lösning på detta skulle kunna vara att eleverna måste visa upp ett färdigt manus för läraren innan de få börja filma. Det som återstår att se är hur underlaget (eller rapporten) blir, och om eleverna lägger lika mycket energi på det som på inspelningen.

Jag tror att eleverna har haft stor behållning av att arbeta både teoretiskt och praktiskt. Några av eleverna har tagit extra stort ansvar och hjälpt sina kamrater med inspelning och klippning - elever som kanske inte tycker att litteraturanalys är det roligaste att göra.

Om jag ska reflektera över min egen roll och förmåga så tycker jag att det har gått väldigt bra. Eleverna har gett mig bra respons, och efter att ha betonat att jag ska vara med och bedöma så fick jag auktoritet i klassrummet. (Detta kan en ju fundera över ganska länge också - den som bedömer har makt?)

Utan att ha sett det färdiga resultatet så är jag ändå väldigt nöjd. Jag tycker själv att “Från text till trailer” är ett bra arbetsområde. Det jag tar med mig redan nu är att vara ännu tydligare kring arbetsgången (här tänker jag framförallt på att kräva manus innan inspelning samt att förtydliga frågor till texten) samt att betona underlaget/rapporten ännu ytterligare.

Det som jag tycker gör arbetsområdet mest intressant är att eleverna får arbeta vidare med sina egna texter fast i annan form eller modalitet, och kanske ska en då ännu mer betona just den aspekten i deras arbete också: ställa fler frågor till texten, ställa frågor till sitt eget lärande.

IKT i skolan del 2

Min egen erfarenhet av vfu-skolan som IKT-skola är positiv. Jag har själv försökt ta till vara på datorn som verktyg och internet som verktyg. Inom det arbetsområde som mina elever har varit aktiva har de gjort tankekartor i bubbl (www.bubbl.us), skrivit sina manus på datorn - här har jag betonat fördelen med att använda Google Drive i det att de kan skriva i samma dokument samtidigt oberoende av var de befinner sig, samt letat efter ljudfiler (www.multimedia.skolverket.se). Utöver detta har de också spelat in antingen med datorn eller med sin iPhone, och klippt med hjälp av Movie Maker. Alla dokument som jag har delat ut eller gått igenom under arbetsområdet har också funnits tillgängliga på Hjärntorget. Och notera här att skolan är väldigt noga med att använda Hjärntorget - allt finns på där.

Som ni märker är datorn oumbärlig i det arbetsområde som “mina” elever arbeter i nu, och här finns väl kanske också en risk att tappa elever om deras dator går sönder eller liknande. Visst kan de ta till penna och papper för det skriftliga, men det blir svårt att klippa ihop en trailer utan dator.

Också i åttornas engelskaarbete arbetar de nu med olika modaliteter. Där får de välja om de vill spela in sig själva och visa som film eller framföra en pjäs som redovisning på arbetsområdet. Här kan vi prata om att eleverna “formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier” (Lgr11, s. 222, min kursivering).

Min uppfattning är att vfu-skolan arbetar aktivt mot att integrera IKT i skolan på bästa möjliga sätt. De testar sig fram i olika program på internet, de försöker styra mot inlämning av uppgifter via Hjärntorget och användandet av Google Drive i grupparbeten.

EDIT:
Vad det gäller utbildning av lärarna så har "samtliga lärare på x-skolan 6-9 har gått en Tänk-Om-utbildning när de gick in i en 1-1 satsning" (IKT-program för stadsdelen). IKT-programmets implementering är baserat på Puenteduras SAMR-modell och är den modell som dikterar lärarnas fortbildning inom området.

IKT i skolan del 1

I Lgr11 står att skolan ansvarar för att eleven ska ha kunskap om och “kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande” (2011, s. 14) efter grundskolans slut. I kursplanen för svenskan ser vi hur detta speglas i, bland annat, informationssökning och källkritik; eleven ska kunna  “sovra[r] i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt”. Just detta anser min llu-are vara en av de största vinsterna med IKT i skolan, nämligen möjligheterna att undervisa om källkritik.

Vidare, i kursplanen för svenska för skolans år 6-9 står det att “undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier /.../ Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer /.../ I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden” ((Lgr11, s. 222) min kursivering). Jag vill med dessa citat påvisa att IKT i skolan inte bara är närhet till internet, och internet som verktyg, utan att datorn även är ett verktyg i sig som kan främja elevernas utveckling i flertalet modaliteter.

Skolan är en 1-1 skola vilket innebär att varje elev och pedagogisk personal har en egen laptop, försedd av skolan, under sin studietid respektive arbetstid. Varje klassrum har också en canon projektor som används för att visa film, gå igenom lektionsplaneringar och annan information till klassen. Inget klassrum har dock någon smartboard, så det som visas via projektorn är sällan interaktivt. Projektet med 1-1 startade i början av hösten 2012 och är således ett väldigt nytt inslag på skolan. Jag kommer att titta på 1-1-projektets ramar längre ner, men först vill jag delge er mina första intryck av en 1-1 skola.

Eleverna får ha med sig datorn till lektionerna, om inte så sägs detta till eleverna i dörren, och allt som oftast ska eleverna ha med sig sin dator. Jag uppfattar det som att det nästan alltid finns en aspekt av lektionen som kräver datoranvändande. Också på klassråd eller hälsa-lektionerna ser datorn användas, nu senast till att rösta i skolval och som diskussionsforum om nätmobbing. Till det sistnämnda använder arbetslaget sig av en sida som heter Today’s Meet (http://todaysmeet.com/) där en kan skapa ett eget “rum” som eleverna sedan loggar in på. Lärardatorn är kopplad till klassrummets kanon och eleverna kan följa diskussionen på tavlan. Lärarna kan alltså, som jag har förstått det, moderera debatten och ta bort oseriösa inlägg.

Så till skolans implementering av 1-1 projektets ramar. Projekten är som sagt väldigt nytt och lärare och elever tillika möter tekniska problem som att nätet är överbelastat, ibland går det inte att logga in etc. Men projektet som sådant är väl förankrat i form av syfte och mål. Projektorganisationen består av en styrgrupp, en processledare, ett IT-råd och något som kallas Super User Elev (SUE) samt Super User Lärare (SUL). De som märks på skolan och är mest intressanta är processledaren, fungerar som samordnare och “den resurs som enl. tjänstefördelning ska finnas på skolan för IKT arbetet” (skolans 1-1 projektplan), och SUE. Det finns en SUE per klass och hens uppgift är att stödja sina klasskamrater tekniskt i användandet av datorerna. Som jag redan har nämnt är datorerna ett väldigt vanligt inslag i undervisningen och min uppfattning är eleverna uppskattar detta väldigt mycket. De SUE jag har stött på är datorintresserade elever som tar sitt uppdrag på allra största uppdrag. Det största problemet med datorerna när jag är på skolan är att nätverket sviker ibland då många klasser använder program via nätet.

(Del 2 följer)

Olweusmodellen

Under min intervju med min llu-are om läromedel kom det fram att en av de flertalet grupper hon är en del av i skolan är Olweusgruppen. Olweus, eller Olweusmodellen är en antimobbningsmetod som vfu-skolan använder sig av sedan fyra år tillbaka. Modellen går ut på att skapa en trygg miljö mellan elever, elever och lärare samt att “omstrukturera den existerande skolmiljön” (På tal om mobbning och det som görs, Skolverket, s. 137) för att göra den trygg.

Så som den är implementerad på skolan innebär detta att alla vuxna på skolan har ett ansvar att vara synliga, att säga till och att inte blunda. Detta betyder alltså att pedagogisk personal, städare, matpersonal, lärarstudent etc ska veta att den gör rätt som reagerar på icke önskvärt beteende från elevernas håll. Min llu-are nämner bland annat att de är stenhårda när det gäller “skojbråk” och språkbruk på skolan - de små strukturerna som kan bli större om de inte hålls i schack. Just att alla lärare ska vara trygga i sin roll på skolan innebär också att det inte finns någon lärare som eleverna vet att en kan “komma undan” hos. Varje lärare har också 30 minuter rastvakt varje vecka då de går runt i och omkring skolan för att uppvisa vuxen närvaro. Utifrån en enkät som eleverna svarar på varje termin framgår vilka områden av skolan som känns mer otrygga och dit fokuseras alltså vuxen närvaro.

Under höstterminen 2012, när jag är på skolan, har Olweusgruppen och skolan fokus på nätmobbing. Ett väldigt passande tema då början av terminen såg att eleverna fick var sin dator. Mot de 4 elever som svarade att de kände sig mobbade fler än tre gånger per månad, svarade 22 elever att de kände sig mobbade på nätet fler än tre gånger per månad. Det arbete som skolan lägger ner på nätmobbing och uppförande på nätet fokuserar mest på lag och rätt, och hur en väljer att vara anonym på internet.

Jag kan inte utröna huruvida modellen fungerar eller inte, men det jag kan säga är att skolan är en väldigt vänlig, postiv skola. Alla elever hejar, även på en läskig lärarstudent, och kontakten mellan elever och lärare känns genuin och uppskattad. Enligt de enkäter som eleverna fyller i så har antalet elever som känner sig mobbade minskat under dessa fyra år, men framförallt så har antalet otrygga platser reducerats till nästan obefintliga. Den plats som känns otrygg för eleverna idag är idrottshallen och framförallt omklädningsrummen - där inga vuxna finns. Det tycker jag pekar på att en nära kontakt mellan elever och vuxna på skolan skapar en trygg miljö.

Det som verkar vara det stora problemet i dagens skola, och som förmodligen kommer att bli ett ännu större problem, är nätmobbing och den kontakt som eleverna har över internet. Där är det svårt för en vuxen att visa sin “närvaro”. Just därför är det så viktigt att informera och utbilda eleverna om mobbing är mobbing även om det “bara” är på internet.

Litteraturundervisningen i grundskolan

I kursplanens centrala innehåll för svenska i Lgr11 ingår “Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter” (s. 226). Jag tycker att det är intressant, med tanke på den utläggning som följer nedan, att film inte är ett exempel på dessa multimodala texter i kursplanen. Kanske är det för att filmen redan är en så integrerad del av svenskundervisningen att den inte behöver skrivas ut? (Olin-Scheller, Såpor istället för Strindberg? Litteraturundervisning i ett nytt medialandskap, s. 71) 

Som nämnts i tidigare inlägg arbetar svensklärarna på min vfu-skola med teman varje termin. Litteraturläsningen sker alltså inom ramarna för dessa teman och på så sätt finns det redan viss styrning av vad som ska läsas. Här ska eleverna läsa sagor, en deckare, en Romeo & Julia-artad roman, en roman av en kanoniserad författare. Deckaren och kanon-litteraturen får eleverna välja helt själva. De ramar som finns för kanon-litteraturen är de val av författare som svensklärarna gör. Men det är inte enbart typografiska texter som behandlas i samband med litteraturundervisningen - film är ett vanligt inslag det med. Utifrån Olin-Schellers “Såpor istället för Strindberg?” ser jag att filmen på min vfu-skola till viss del används både som utfyllnad och som en del för jämförande studie med typografisk litteratur. (2008, s. 46) 

Filmen som utfyllnad är vanlig vid tematiska arbetsområden och används ofta för att knyta påsen (ibid, s. 53) medan film som jämförelse arbetar med intertexter och vilka olika kopplingar det finns mellan skönlitteraturen och filmen (ibid, s. 64). Detta realiseras på min vfu-skola i form av att eleverna får se en deckare som en slags final för deckartemat, samt att analysen av filmen blir en slags jämförelse med skönlitteraturen i form av deckartypiska drag och begrepp. 

OBS! Eftersom jag först nu såg att blogginläggen skulle vara 400-600 ord, så gör jag detta inlägg medvetet kort för att kompensera för de längre inlägg som jag har publicerat tidigare.

"Från text till trailer" del 2

Lektion 2

Så var det dags för andra lektionen av arbetsområdet, och jag hade sett fram emot lektionen hela veckan. Det kändes som att det var nu vi skulle börja på riktigt. Den teoretiska genomgången var avklarad, och nu skulle eleverna börja med det praktiska - att
“konfrontera” texten och formulera sina idéer i en tankekarta.

Innan eleverna fick börja jobba i sina par, hade jag en kort genomgång (ca 10 minuter) där jag betonade deadline och det underlag som ska lämnas in tillsammans med trailern. För att ytterligare förtydliga arbetsgången för eleverna hade jag också gjort en slags checklista som jag delade ut till eleverna. I checklistan har jag utvecklat frågorna till texten lite och försökt förtydliga vad jag menar med motiveringar och funderingar. Här krigar jag lite med mig själv huruvida det är för styrt och om frågorna är öppna eller inte. Vad tycker ni?

“Från text till trailer”, årskurs 8, v. 48-51 2012
1. Välj vilken novell som ska få en trailer
2. Ställ frågor till texten

• Vilka är textens nyckelscener? Det kan till exempel vara när något viktigt för berättelsen händer; brottet, eller när brottet upptäcks, en förhörsscen, en jakt etc. Vilka vill du ha med i trailern? Motivera varför!
• Vilka karaktärer behöver du presentera? Utredaren, offret, misstänkta, gärningsmannen? Motivera dina val!
• Vad vill du antyda till publiken? Tänk efter vad du vill berätta för publiken och varför. Som alltid, motivera dina val!

3. Skriv en tankekarta

• www.popplet.com / www.bubbl.us > exportera som pdf/jpeg och klistra in i ditt underlag

4. Skriv ett manus

• Vilken musik/ljudeffekter vill du ha? Kom ihåg att ljudet är en viktig del för att skapa stämning.
• Vilken ljussättning vill du ha? Vilka olika färger använder du dig av?
• Hur/var placerar du kameran?

5. Börja spela in
6. Klipp ihop din trailer; lägg till den musik du har valt, lägg till andra effekter som du har valt (speakerröst, textbilder mellan klippen)
7. Skriv ihop ditt underlag! Tankekarta, manus och motiveringar/funderingar kring de val du har gjort.

• Hur förändrades texten när den blev film?
• Hur gjorde du för att förmedla nyanser i texten? Tänk exempelvis på beskrivande ord i texten - hur gjorde du för att förmedla det?
• Motivera de val du har gjort för din trailer; varför valde du att ha grodperspektiv för just den scenen? Hur påverkar ljus och färger din trailer?

Efter inrådan av min handledare bad jag klassen gå in på bubbl för att se om det funkade, och att de visste hur de skulle göra. När det visade sig fungera gick vi över till google docs. Detta skedde återigen på inrådan av min lärare, för att ge eleverna möjlighet att jobba från olika håll i realtid (eller sett från ett annat perspektiv, för att frånta eleverna ursäkten att de inte kunnat träffas efter skolan och arbeta). Efter flera frågor av samma karaktär gick jag igenom hur man delar dokument i helklass. Jag tror jag börjar lära mig min läxa nu - det jag tror är tydligt är förmodligen inte tydligt nog.

Efter denna korta genomgång började eleverna så att arbeta med sina texter och göra sin tankekarta. Flera elever började direkt att hitta ljudklipp och bilder, eller spenderade halva lektionen med att tänka ut rolig rekvisita och negligerade att göra en tankekarta. Men jag försökte gå runt och styra dem till att placera alla dessa bra idéer i tankekartan också. Flera gånger fick jag också försäkra dem om att de har fullt kreativt ansvar för sin trailer och således för göra hur de vill - så länge de motiverar valen. Det var roligt att se dem komma igång och ha så många tankar kring vad de ska göra.

För att knyta ihop lektionen bad jag alla öppna ett nytt dokument som de döpte till ‘rapport’ eller ‘underlag’. Sedan bad jag alla exportera sin tankekarta (alla förutom två-tre grupper hade nu en tankekarta) som jpeg, och sedan klistra in denna i sitt nyöppnade dokument. Detta gjorde jag lika mycket för att försäkra mig själv om att de hade kommit igång som för att hjälpa de grupper som enbart fokuserar på inspelandet att faktiskt börja arbeta på sitt underlag också.

Nästa vecka är min sista vecka på skolan villket betyder att jag har två lektioner kvar med klassen. Jag hoppas att några börjar att spela in, eller klippa så jag får vara med och se den processen också!

Läromedel i svenskämnet

 Enligt Christoffer Dahl (Ett annorlunda brus. Ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse, s. 13) har läromedlen i svenskämnet fem olika slags roller. Han beskriver dessa roller som följer:

• Läromedlen har en kunskapsgaranterande-auktoriserande roll.

• Läromedlen har en gemensamhetsskapande-sammanhållande roll, både tankemässigt-ideologiskt och praktiskt.
• Läromedlen underlättar – genom kombinationen av de två förstnämnda funktionerna – utvärderingen av eleverna och deras kunskaper för lärarna.

• Läromedlen underlättar i övrigt arbetet och livet först och främst för lärarna, men också för eleverna.

• Läromedlen har slutligen en disciplinerande roll. (Mina kursiveringar).

Dahls sammanställning av dessa roller målar en, i mina ögon, ganska dyster bild av läromedlens plats i skolan. Min läsning av rollerna gör läromedlen till en enkel lösning för en skola som inte orkar eller vill ta ansvar för sitt svenskämne. Men min läsning är också färgad av egna skolår där varken innehåll eller bedömning kunde motiveras särskilt väl, detta läromedlens ‘underlättande’ roll till trots. Personligen är jag allmänt avigt inställd till läromedel, framförallt i form av antologier och att användningen av “färdiga” läromedel - i mångt och mycket på grund av den “tyst[a] styrning” (ibid, s. 120) som Dahl beskriver i BRUS - ska diktera hur svenskundervisningen går till i skolan. Men, och detta vill jag också betona, visst är det långt ifrån alla som använder läromedel till den utsträckning som jag har målat upp nu.

Nedan följer en sammanställning av en intervju jag genomförde med med min llu-are på temat läromedel i svenskämnet. Vi pratar fritt om vfu-skolan, svenskundervisningen och läromedel i allmänhet.

Den skola jag gör min vfu på är ca 10 år gammal, och när skolan startades gjordes ett aktivt val att inte köpa in läroböcker till eleverna i svenskämnet. På skolan finns ett litet “läromedelsrum” där moderna språk samsas med engelska och svenska. Svenskämnets läromedel tar upp en hylla och består till allra störst del av läroböcker i grammatik och andra språkvetenskapliga områden. När jag frågar min llu-are om hur hon använder läromedel i sin svenskundervisning framkommer det att det sker väldigt lite. 

Grammatik, färdighetsövningar

Sagor, mytologi

De böcker hon nämner är Svenska plus - grundbok 1 (Bonnier utbildning, 1996) och Studiebok svenska [nu] 3 (Sjöbeck, Holmström & Bayard, 1999). Den förstnämnda är en grundbok som kompletteras av en studiebok, antologi, elevfacit, kassettband och lärarbok och riktar sig till sjunde året i grundskolan och medan den sistnämnda ritkar sig allmänt till grundskolans senare år och kompletteras av en grundbok, facit och lärarhandledning. 

Svensklärarna på skolan använder sig av Studiebok genom att kopiera upp grammatiska övningar till egna kompendium som eleverna får ta del av. Svenska plus använder lärarna, så vitt jag vet, uteslutande under sjuans vårtermin då de arbetar med temat sagor. Min llu-are menar att läromedlen finns tillgängliga som inspiration och som verktyg, men att det inte är något som hon bygger alla sina lektioner på. Vi pratar vidare om temat sagor och de andra terminernas teman: deckare, romantik, kanon. Vissa teman är mer styrda än andra, men jag tycker mig se de ramar, “sammanhållande-gemensamhetsskapande” (ibid, s. 13), som lärboken är tänkt att skapa.

Detta inlägg kommer att kompletteras vid ett senare tillfälle!

Trailer, försök 1

Skratta inte. Jag är mitt uppe i en läroprocess.

EDIT:

Jag ska återkomma och raljera över att jag förväntar mig eleverna kunna något som jag inte behärskar ännu. Elevernas befintliga färdigheter i Movie Maker åsido (de har arbetat i programmet tidigare), borde det väl vara min skyldighet att kunna det jag förväntar mig av eleverna. Eller vad tycker ni? Är detta bara ett symptom av elevernas verklighet och IKT-skolans försök att hänga med?

"Från text till trailer" del 1

Planering och lektion 1

Min vfu-skola lägger upp svenskundervisningen i teman varje termin. De åttor som jag nu är med, hade sagor som tema under vårterminen och deckare som tema denna termin. Då jag börjar min vfu-period har de dock tagit paus från deckartemat och lär sig nu satsdelar i fyra veckor. De två sista veckorna av min vfu kommer däremot att se deckartemat närmare. När jag började fundera över vad jag skulle kunna göra på mina lektioner ville jag således att lektionerna skulle vara en del av det temat som svenskundervisningen dikterade på skolan.

Inom temats ramar har eleverna redan läst en deckare och analyserat, bland annat med hjälp från Camilla Läckbergs deckarskola. Efter detta har de skrivit var sin deckarnovell. Deckarskolan har också försett eleverna med ett berättartekniskt stöd så som att introducera gärningsmannen tidigt; att skriva ut falska ledtrådar; att vara noga med att läsaren upptäcker saker i takt med utredaren. Tanken var att de fyra veckor som nu återstår av terminen (v. 48-51) skulle bestå av filmanalys; eleverna skulle se på en deckare och analysera den individuellt.

Då jag gärna ville göra en egen planering, började jag tänka kring möjligheterna för eleverna att arbeta vidare med texterna inom ramarna för deckartemat. Lgr11 är noga med att lyfta fram ett vidgat textbegrepp; literacies hellre än literacy. I svenskämnets syfte går att läsa att eleverna ska “stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer” (s. 222), och sedan, under centralt innehåll för årskurs 7-9, att de ska lära sig “strategier gör att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar” (s. 225). Det var i det citerade centrala innehållet som jag kunde förankra min begynnande lektionsplanering “Från text till trailer”.

Jag började alltså fundera kring om det fanns möjligheter för eleverna att använda sina egna skrivna noveller och göra en trailer till dem. Ganska snabbt insåg jag att ett omfång på två lektioner var alldeles för lite, och efter att ha fått grönt ljus från min llu-are gjorde jag en lokal pedagogisk planering (LPP)  för fyra veckor. Tanken är alltså att jag ska ha klassen i de två veckor som återstår av min vfu, och att min llu-are sedan tar över de två sista veckorna på terminen. Jag ska också vara med på redovisningen av elevernas deckartrailers den 18e december och även vara med och betygsätta i vår. Filmen som klassen skulle ha sett kommer de att få se sista veckan, men de kommer alltså inte att få några uppgifter på det utan istället göra en trailer.

Mitt bloggande kring lektionsserien kommer att ske i takt med att jag har de planerade lektionerna. Jag har i skrivande stund precis avslutat lektion 1, och detta blogginlägg kommer därför att vara lite av en utvärdering av planeringen och nämnda lektion. (Jag kommer inte att lägga upp planeringen i detta blogginlägg då den skulle ta för stor plats, men om det finns önskemål om att se den så kan jag lägga upp den i ett senare skede.)

Arbetsområdet har två huvudsakliga syften: att utveckla elevernas förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra samt att ge eleverna verktyg att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Tanken är alltså att eleverna ska bearbeta sina redan skrivna texter i en annan modalitet än skriven. Jag beslutade mig för att eleverna skulle arbeta i par då det skulle underlätta själva skapandet av trailern. Jag hade farhågor om huruvida det var rättvist eller inte bara låta varannan elevs text bli bearbetad, men jag tycker att det är själva processen, själva bearbetningen, som är viktig. Min llu-are informerade mig också om att eleverna redan hade läst varandras texter och var således bekanta med alla noveller.

Arbetsformen utkristalliserades till en rad olika steg som eleverna ska ta. De ska välja novell inom paret, ställa frågor till texten, göra en tankekarta, skriva ett manus, spela in och klippa ihop en trailer och lämna in, tillsammans med trailern, en rapport. Rapporten ska innehålla tankekartan, manuset samt funderingar kring och motiveringar till de val de har gjort i sitt skapande. Dessa motiveringar ska vara knytna till de begrepp de har fått av mig på lektion 1. Under lektion 2-5 ska eleverna arbeta självständigt och på lektion 6 ska trailern redovisas samt rapporten lämnas in.

Under lektion 1 gick jag alltså igenom den LPP jag skrivit, och fokuserade där på arbetsform och bedömning. Jag försökte vara tydlig med vad syftet är med arbetsområdet och på vilket sätt vi skulle bedöma eleverna. Jag tror att jag var hyffsat tydlig, men jag funderar på om jag ska göra en handout med en sammanfattning i punktform för att vara på den säkra sidan. Efter genomgången av LPP:n gick jag igenom de frågor de ska ställa till texten samt de filmtekniska begrepp som jag tycker är relevanta att kunna för att lyckas med uppgiften. Frågorna är som lyder:

• Vilka är textens nyckelscener? Vilka vill jag ha med i trailern? Varför?
• Vilka karaktärer behöver jag introducera?
• Vill jag antyda något i trailern? Vad vill jag att publiken ska få se eller inte se?

De filmtekniska begreppen, eller greppen, består av kameravinklar, bildstorlek, ljud, ljus och färger. Dessa, såväl som frågorna och LPP:n, gick jag igenom på tavlan innan jag till slut delade in klassen i de par de ska arbeta i. De har också fått ut LPP:n och de filmtekniska begreppen i pappersform. Innan eleverna fick börja arbeta i sina par så visade jag tre deckartrailer på tavlan via canon och bad eleverna ta ut gemensamma drag och grepp. Tillsammans ritade vi upp en tankekarta över hur en deckartrailer kan se. Jag var då, liksom tidigare, noga med att poängtera att eleverna absolut inte måste följa dessa konventioner men att de var tvungna att kunna motivera alla de val de sedan gör.

Lektionen var väldigt tung teoretiskt och det märktes både på mig och eleverna. Eleverna är överlag väldigt studiemotiverade så det var inga ordningsproblem, men efter så mycket teori kan det vara svårt att börja arbeta med det praktiska. Det jag tar med mig från denna första lektion är alltså att jag kunde har varit mer strukturerad i mitt eget manus och förberett eleverna på att lektionen till stor del skulle bestå av undervisning vid tavlan. Nu ser jag fram emot lektion nummer 2 och hoppas då att möjliga frågetecken som eleverna har kan rätas ut!

P.S. Jag försöker ladda upp en trailer som jag gjorde till arbetsområdet när jag skulle lära mig Movie Maker (det program som eleverna ska jobba i), men jag har lite tekniska problem. Försöker igen senare. D.S.

Hej och välkommen.