- Läromedlen har en kunskapsgaranterande-auktoriserande roll.
- Läromedlen har en gemensamhetsskapande-sammanhållande roll, både tankemässigt-ideologiskt och praktiskt.
- Läromedlen underlättar – genom kombinationen av de två förstnämnda funktionerna – utvärderingen av eleverna och deras kunskaper för lärarna.
- Läromedlen underlättar i övrigt arbetet och livet först och främst för lärarna, men också för eleverna.
- Läromedlen har slutligen en disciplinerande roll. (Mina kursiveringar).
Nedan följer en sammanställning av en intervju jag genomförde med med min llu-are på temat läromedel i svenskämnet. Vi pratar fritt om vfu-skolan, svenskundervisningen och läromedel i allmänhet.
Den skola jag gör min vfu på är ca 10 år gammal, och när skolan startades gjordes ett aktivt val att inte köpa in läroböcker till eleverna i svenskämnet. På skolan finns ett litet “läromedelsrum” där moderna språk samsas med engelska och svenska. Svenskämnets läromedel tar upp en hylla och består till allra störst del av läroböcker i grammatik och andra språkvetenskapliga områden. När jag frågar min llu-are om hur hon använder läromedel i sin svenskundervisning framkommer det att det sker väldigt lite.
 |
| Grammatik, färdighetsövningar |
.JPG) |
| Sagor, mytologi |
De böcker hon nämner är Svenska plus - grundbok 1 (Bonnier utbildning, 1996) och Studiebok svenska [nu] 3 (Sjöbeck, Holmström & Bayard, 1999). Den förstnämnda är en grundbok som kompletteras av en studiebok, antologi, elevfacit, kassettband och lärarbok och riktar sig till sjunde året i grundskolan och medan den sistnämnda ritkar sig allmänt till grundskolans senare år och kompletteras av en grundbok, facit och lärarhandledning.
Svensklärarna på skolan använder sig av Studiebok genom att kopiera upp grammatiska övningar till egna kompendium som eleverna får ta del av. Svenska plus använder lärarna, så vitt jag vet, uteslutande under sjuans vårtermin då de arbetar med temat sagor. Min llu-are menar att läromedlen finns tillgängliga som inspiration och som verktyg, men att det inte är något som hon bygger alla sina lektioner på. Vi pratar vidare om temat sagor och de andra terminernas teman: deckare, romantik, kanon. Vissa teman är mer styrda än andra, men jag tycker mig se de ramar, “sammanhållande-gemensamhetsskapande” (ibid, s. 13), som lärboken är tänkt att skapa.
Detta inlägg kommer att kompletteras vid ett senare tillfälle!
3 kommentarer:
Hej Johanna! Hmm... Min LLU är av åsikten att man som lärare inte ska behöva känna skam inför att använda sig av läroböcker; de är ju ändå (oftast) skrivna av pedagoger och i undervisningssyfte! Hon ser det mer som en ibland nödvändig avlastning för att göra lärarnas yrkesvardag något mindre tungrodd, och jag kan faktiskt hålla med henne. Ska en bra lärare verkligen behöva konstruera alla uppgifter och undervisningssituationer på egen hand? Vad tycker du?
Hej Oscar, kul att du kommenterar just detta!
Jag är, som framgår av inlägget, lite avigt inställd till läromedel när läromedlet ÄR undervisningen. Och som det framgår av din kommentar intar du stolen mitt emot mig: självklart ska en lärare inte "behöva konstruera alla uppgifter och undervisningssituationer på egen hand".
Jag tror att mina funderingar handlar om vad som finns i utrymmet därimellan och vad detta betyder för mig själv som blivande svensklärare.
Det som jag vänder mig emot när det gäller läromedel är att undervisningen blir styrd av något som inte jag har en kristallklar förståelse av. Undervisningssyfte till trots så är det något som antingen har ett färdigt svar (bu) eller som jag måste tolka. Och om det är alternativen vill jag hellre skapa mina egna ramar och mina egna frågor. Med detta sagt tycker jag absolut inte att finns en slags värderande egenskap i att använda läromedel eller inte - i min egen lektionsplanering har jag använt läromedel som hjälp! - utan jag tror det handlar om hur jag, personligen, vill ha stoffet förankrat i mig själv på något sätt. Och att utforma egna uppgifter och undervisningssituationer är alltså ett sådant sätt för mig.
Kontentan av detta, tror jag, pekar mot något slags autencitetsbegrepp. Återigen inget värderande, utan bara ett sätt för mig att strukturera det redan svårdefinierade svenskämnet och dess lärarroll.
Puh! Långt svar, raljera mera!
Jag håller med både Oscar och dig Johanna när jag läser detta.
Jag tror även av man som blivande lärare kan påverkas en hel del av sin egen skolgång när det gäller användning av läromedel i skolan. De vill säga om man har en positiv eller negativ upplevelse av detta. Under min skolgång använde sig många av mina lärare av läroböcker i en stor utsträckning, de var mycket "färdiga uppgifter" ifrån böcker som såg ut att komma från stenåldern vilket kanske inte var så jätte motiverande för oss som elever. Jag har tidigare tänkt att "sån ska inte jag bli" men då man kommer ut i arbetslivet på t.ex. sin VFU så märker man att det är lättare sagt än gjort... Men jag hoppas och tror att jag som lärare skall kunna använda mig utav både egna och "färdiga" uppgifter i mitt kommande arbete på ett sätt som gynnar eleverna.
Skicka en kommentar